DisneyKlubben

Tillbaka efter långt uppehåll. Livet går väl vidare i sina spår, jobbet lunkar på även om dålig dag just idag. Fått det sorgesamma beskedet att mitt alkoholförbud efter sjukdom kan komma att vara upp till sex månader! Det är ju för *** absurt!

Vill också gratulera framför allt Snövit till att faktiskt smitta av sig på mig, nog för att jag tidigare noterat att jag närmar mig vissa kvinnliga små grejer men idag var det illa. Jag svarade spydigt och ganska destruktivt till min flickvän på sms. Inte för att det är första gången i mitt liv men idag var det så onödigt, inte omotiverat men onödigt, varför gör vi så? Jag vill skylla på resten av familjen som får mig att ta efter era feminima och inte alltid så bra rutiner i förhållanden.

Saken är helt enkelt så att jag är van att jag svarar så att det ska gynna min sak, t.ex. ses ikväll eller så att göra ditt eller datt men nu var jag bara spydig och otaktiskt, varför? Identifierar mig lite med Snövits inte helt ovanliga "Ush vad jag ångrar vad jag skrev i smset till honom" Dåligt Kenai, dåligt. Varför säger man saker trots att man vet att det är dumt?

Dagens citat: "Jasså du har fått ett nykterhetslöfte på halsen, se det positivt du kommer få se mycket filmer!"
- kära kollegan (tack för stödet, eller vad det inte vad jag ville höra kanske?)
Känns som vi måste hitta ett sätt att överleva den här torrperioden, ny umgängesform eller ska jag i fortsättningen heja på när ni njuter av stockholms vattenhål? Deprimerande slutsats?